Out of breath!

Det var mitt mellannamn idag tror jag....

Första lot ledde jag på min fillie runt side hill och förra gången jag ledde tyckte jag hon var keen så jag var beredd nu med lite kortare läder. Hon var fortfarande stark särskilt runt sista kurvan när hon bytte ben och automatiskt ökade en anning. Ahhh. Kom inte nära gruppen framför men det gick lite fortare där i slutet.Sen när vi pullade upp satt jag där och flåsade. Sade till Will att hon var rätt så stark särskilt i sista kurvan och han sade Var hon? Well done, du gömde det väl! Alltså att jag red snyggt och bra. Blev jätteglad! Det är väldigt trevligt beröm från Will.  Kände mej duktig! Jag med mitt kassa självförtroende...

Sen andra lot red jag en fillie som kan vara fräsch och lite rusig. Gick ok uppför hill, hon blev bara uppjagad innan vi skulle på cantern pågrund av hästen som skulle leda började slänga sig bakåt. Sen när vi gick ner till side hill kom det folk som cantrade upp för gräscantern där vi gick och jag flög av. Lande på min dåliga axel och slet den när jag försökte hålla kvar hästen. Vilken gjädje... Sen fick jag springa runt där och hämta upp hästen som Polly som tur var hade fångat. Alla som hade cantrat förbi mej när jag åkte av, var där och smilade mot mej. Ohh så roligt de måste ha haft. Deras tränare legade upp mej och skrattade och sa att jag sprang ju bra dära :P

Chefen skrattade också. Men Karolina då! Mr Tomphins sade att du springer bra i allafall. Jag skrattde jag med. Så dumt.

Sen tredje lot red jag en två åring som kommit in igen och hon var pillrad men vart helt chockad över hur motvillig hon var att röra sig. Sparkade henne riktigt hårt för att få henne att gå runt i boxen men hon bara stod där utan att bry sig överhuvudtaget! Slog till henne. Inte mkt hände. Ohhh my lord, hur i skogen ska hon vara i ridhuset? Will sa åt mej att hon är väldigt motvillig med allt så jag var väldigt bestämd med henne när vi började trava. Sparkade henne ordentligt och visade henne tygeln och efter ngr varv kunde jag trava som vanligt. Men sen i galoppen. Vilken plåga. Fick i gången henne efter en viss tvekan och sedan fick jag sitta och sprka och slå henne mestedels hela tiden. Framför the old man och Will. Kände mej hemsk  men även om hon galopperade kändes det som om hon fick chansen skulle hon sakta ner och stanna. Vilket hade varit ändå jobbigare! När det var sista varvet ropade Will; Sista varvet! Sista varrvet,Karolina! Bara en till! Jag flåsade som en gris. Kom ihåg att hålla igång andningen nu iallafall annars hade jag varit död. Sen när vi stannade tillsist var jag högröd, kände mej snurrig och flåsade länge efteråt. Men hon stannade inte en gång!

Will tyckte att jag hade haft en busy day. Ja det kan man väl säga....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0